Budgivning

Tydlig budgivning – trygghet för säljare, köpare och spekulanter

När flera spekulanter är intresserade av samma bostad överlåts den ofta efter budgivning. Hur en budgivning faktiskt går till är inte reglerat i lag. Säljaren bestämmer – i samråd med mäklaren – hur budgivningen ska genomföras.

Mäklarna på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling verkar för att budgivningen ska vara öppen och tydlig så att spekulanterna ska få insyn i budgivningsprocessen. Mäklaren lämnar information om hur en eventuell budgivning kommer att gå till och hur spekulanterna ska gå till väga för att lämna bud.

Anbudsförteckning

Av fastighetsmäklarlagen följer att mäklaren ska upprätta en förteckning över de bud som lämnas med angivande av budgivarens namn, kontaktuppgifter, det belopp som bjudits, tidpunkt för när budet lämnades samt eventuella villkor för budet. Anbudsförteckningen lämnas ut till säljaren och köparen när uppdraget är slutfört, vilket normalt är på tillträdesdagen. Den återger budgivningen och köparen har på så sätt möjlighet att kontrollera övriga bud och budgivare. Annan budgivare än köparen har dock inte rätt att få ta del av anbudsförteckningen, utan har endast rätt att få information om att bostaden har sålts till någon annan.

Förfarandet vid öppen och sluten budgivning

Allmänt

Det är säljaren som bestämmer formerna för budgivningen och dessa kan därför ändras under budgivningsprocessen. Mäklarna på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling råder normalt säljaren att inte ändra formerna för budgivningen eftersom det kan skapa otydlighet om budgivningsprocessen.

Öppen budgivning

Öppen budgivning innebär att spekulanterna lämnar sina bud till mäklaren, som löpande redovisar buden till säljaren och normalt även till övriga spekulanter. Spekulanterna ges då möjlighet att lägga nya bud. Observera att det är säljaren som avgör om ett lämnat bud ska redovisas till övriga spekulanter och det är därför inte säkert att alla bud redovisas öppet. En säljare kan t.ex. anse att visst bud aldrig kommer att övervägas på grund av att det är mycket lågt eller konstigt villkorat. Om sådana bud redovisades skulle budgivningen kunna bli missvisande och mer komplicerad. En spekulant kan alltså inte räkna med att få information av mäklaren om hur en budgivning fortskrider. Om bud t.ex. presenteras på mäklarens hemsida är det därför inte säkert att alla bud redovisas. Samtliga bud finns däremot antecknade i anbudsförteckningen.

Sluten budgivning

Vid en sluten budgivning får spekulanterna viss tid på sig att lämna sina bud och buden lämnas vanligtvis skriftligen. Mäklaren redovisar buden för säljaren, men den som har lämnat bud får ingen information om övriga bud. Sluten budgivning är förhållandevis ovanligt.

Fri prövningsrätt

Säljaren har så kallad fri prövningsrätt vilket innebär att säljaren bestämmer till vem han eller hon vill sälja och till vilket pris. Det betyder att säljaren inte behöver sälja till den spekulant som lämnat det högsta budet. Säljaren är inte heller bunden av ett löfte att sälja bostaden eller att sälja till det pris som anges i marknadsföringen. På samma sätt är en spekulant inte bunden av sitt bud. Köpet blir bindande först sedan säljaren och köparen undertecknat ett köpekontrakt för fastigheten eller bostadsrätten.

Lånelöfte

Om du som spekulant ska finansiera köpet genom lån bör du ha ett lånelöfte från en bank om du deltar i budgivningen. Det skapar trygghet för både dig och säljaren, samtidigt som det ökar chanserna att säljaren väljer just ditt bud eftersom lånelöftet visar att du har finansieringen ordnad.

Tack vare att Länsförsäkringar Bank erbjuder bostadslån kan Länsförsäkringar Fastighetsförmedling hjälpa dig med en bra bankkontakt. Hör av dig till oss eller prata med ansvarig mäklare.